Nu börjar höstens infektioner komma smygandes och prematuriteten gör sig påmind.. Astma puffar, nattliga uppvak, rassliga m.m
Folkhälsomyndighetens rs prognoser börjar registreras och det sitter lite i ryggmärgen att gå in och följa prognoserna. I år är det en "hög" säsong som väntar. Jag hoppas att denna hösten blir lugn fast vet med mig att denna tiden på året för med sig infektioner av olika slag och nu har de börjat ge sig till känna.
Hoppas på en lugn höst.
//J. H

Snart korrad 6års dag. Datumet känns speciellt det var då våra pojkar hade beräknat födelsedatum. 24 oktober var de beräknade att födas. 18 juli, 3,5 månad tidigare föddes 2 små mirakel och deras föräldrar fick genomgå de svåraste och tuffaste dagar nånsin.
Tufft tärande och så svåra jobbiga dagar.
Man tror att bebisar ska födas i v. 40. Ok jag trodde att tvillingar kommer lite tidigare någon vecka tidigare men inte 3,5 månad för tidigt. Sån traumatisk chock.
Nu i efterhand med ett större perspektiv och vad det har gett för erfarenhet om livet är ovärderlig trots allt.

OCH den 25 okt 2012 kom vi hem från sjukhuset sån otroligt härlig upplevelse men skrämmande att inte kunna trycka på någon larmknapp. Då blir det firande 6år sedan snart. Vi firar våra underbara finaste killar varje dag året runt. Firar livet kämpaglöden viljan de haft och har. Viljan att vilja leva, överleva, kämpa, orka.
Så tacksamma så lyckligt lottade, glada. Ni är det bästa vi har! Puss och kram från mamma och pappa

Senaste inläggen. Lite dikter från då. Nu är det annat som tar och ger kraft. Behöver samla mer kraft. Hur är frågan när flera områden tar kraft mer än ger kraft. Jag hoppas att det blir lugnare och att jag lär mig att fortsätta att säga ifrån när något känns fel. När hopplösheten och maktlösheten kryper fram i olika områden behöver jag redskap att hantera. Fortsättning följer i nästa inlägg..

Inre kraft

Lägger fram allt på ett bord
Försöker sätta ord
Inga ord finns det att få fram
Öppnar upp lådan nu
Tittar ner försöker att förstå
Stänger om lägger locket på
Öppnar upp pratar om lägger ner och vänder om
Likt en rycksäck eller så, kan förklara vad vi bär på
Plocka upp plocka ner
Allt som har skett
Tänker om ibland, tänk om det hade gått snett
Allt är så rätt
Två små mirakel kom till oss
Visade oss vilken kraft vilken kämpa anda
Det var svårt att förstå
Att snubbla in som mamma och pappa
En helt ny värld som rörde om, rörde oss, berörde hela oss
Lång lång tid tills vi fick en inre frid
Vill sprida hopp sprida tro sprida kraft och sprida ro
Till andra som finns där nu ser allt i en dimma
Känns som man ska svimma. Jo jag vet det är
Värsta fasan
Värsta brasan
Stå vid bergets brant
Känna vinden i ryggen hålla fast vid sin tro
Eller som att vara ute på hav i största storm
Ro fram med bara händer..
Ingen kompass..
Att inte se land någonstans..
Ej veta var eller vart resan ska gå..
Håll fast i varann, håll kvar, andas ibland..
Gå ut en stund, samla kraft, glöm ej bort..
Faller ner titt som tätt, res dig upp..
Barnen växer av er kraft..
Så samla kraft i er vrå ..
För att må så bra som det går..


fet text

En hjälpande hand, tog oss iland..
hjälpte oss fram..
fram till lyckans land..
Ett steg fram och två tillbaks..
Dag efter dag..
Vågade inte tänka fram en endaste minut..
när jag tittade ut..
tänkte ju då,..
Tänk om allt tar slut..
hoppar ut om det tar slut..
för varje minut visste inte om det skulle ta slut..
blink och brus siffror och pling..
Rädd, vettskrämd, skräckslagen..
Ovisshet.. vågade inte tänka fram..
När hjärtat frös till is..
När allt kändes svårt..
Hjälptes vi åt..
Syre på 30, minsta killen, efter tarm operation
hjärtat bankade hårt
åh vad det var svårt
tänk om inte det inte skulle gå..
med återupplivnings puff vi höll andan en stund..
tills det vände upp..
och vi visste att...åter igen..
han där uppe, hjälpte oss fram..
När gråten trängde på..
och jag var tvungen att gå..
trippade på tå..
jag ville inte gå..
sova några timmar..
ingen inre frid..
stress och hemsk press..
säger till er.. puss och kram mamma älskar er..
en ritual; satt hos er, var och en, en lång stund
så svårt att gå.. lämna er där om så bara för stund..
säga hej till john blund..
När ni tvivlar så...andra kämpande par..
Se på oss då..
Håll hoppet vid liv..
Det går med små små kliv..
Starka som få..
Vi visste det skulle gå..
Hoppades så?bad varje dag..
Våra böner till er finaste söner....
Nu är ni snart två..
börjat att gå..
vi glädjs för var sekund..
Lekfulla skratt..
Allting är så bra..
Livet är så underbart..
Våra böner blev hörda, vi känner oss rörda..
Ni är vårt allt..
VÅRA ÄLSKADE SÖNER..!!
/MAMMA OCH PAPPA

Andas ut för en stund försöker hitta lugn. Det är lätt att vara efterklok. Jag lärt mig massor men med många törnar oro och skräck. Man blir lite bräcklig trots allt, med erfarenhet. Växer sig stark men ändå en svaghet inombords. Tänk vad allt som har hänt vänt upp och ner på allt. Kämpade för livet kämpade för varje sekund sov knappt en blund. Man minns allt som igår fällde många tårar av oro och skräcken så nära lärde oss allt. Allt om livet så skört så nära mellan två land att finnas och inte finnas. Många böner för er våra älskade söner ni rodde iland visade oss att livet är starkt ni klarade allt. Tillsammans mina två klarar ni och vi allt. Ni vuxit er starka ni är 6år och det bästa vi har det är Ni två, våra älskade små. //J. H

Solig höstdag
Härligt att komma ut
Andas friskluft
Behöver andas friskluft stressen senaste tiden tär. Stress inom allt i princip. Dygnet runt känner jag mig på högvarv.
Känner mig helt slut efter en arbetsdag sen har man tusen saker att rodda med och tänka på när det gäller sjukhusbesök/vårdinstanser m.m Man vill minska vårdkontakter istället känns det som de blir alltfler helt plötsligt. Kommentarer att tackla är nästa grej.. De byggs på sväljs..försvarsadvokat måste beskriva berätta typ sjukdoms historia på olika nivåer. Pustningar. Återkommer. Tär. Men försöker förtränga men när jag kom hem i måndags jobbig stressig dag hjärtklappning därefter illamående så brast det.
Kommentarer kan ges på olika sätt och de lite arroganta okänsliga har jag svårt att ta in och oftast blir man så överrumplad att man sväljer dom sen förtränger. Men som sagt de etsas in ändå omedvetet. Ta inte åt dig säger andra. Men jag är en sådan människa som tar åt mig.
S jobb kväll tar sitt jag kan inte delta på kvällsmöten..men vad gör man. Det ger en känsla av maktlöshet.. Så mycket senaste tiden, Vart olycka m stegen ambulans stress nästa grej efter det och så sen avlöser sakerna varandra..Vad blir nästa grej.. Saker händelser grejer avlöser varandra. Besked oväntat chockartat efter neo avslutade sjukhusbesök. Mitt i alltihop står man och känner sig helt slut. Trött tålamod sinar inte lika positiv och glad inombords längre..På utsidan vet jag inte försöker nog eller tror att jag är bra på att dölja det innersta.
Hoppas att det i fortsättningen blir lugnare. /J. H

Haft en toppensommar, varmaste och mysigaste med många utflykter och resmål och 6års kalas, Mallis, Öland, Karlshamn/Olofström, norrland-Strömsund, Östersund och många möten med släkt och vänner! I början på sommaren även giftemål. 

En höst som väntar med nya utmaningar, planer, och att se våra pojkar utvecklas! Glädjen de sprider är ovärderlig, fantastisk! Mycket trots och syskonkärlek precis som det ska vara! 

I höst väntar fortsatt neo uppföljning samt lite andra uppföljningar. 

Hoppas på en lugn höst med mycket spännande roliga saker och ett lugn rofylld start på hösten! Känner höstens friska vindar skönt med den friska luften lätt att andas. /Jennie!¡