Tittar igenom en bok "Våga älska" av Tina Wiman. Väcker massa tankar och känslor och ger inspiration till att skriva i min egen bok om våra barn. Bläddrar igenom lite snabbt. Kommer till rubriken: "separationsångest". Det var som att slå huvudet på spiken. Det var så det var, en enorm separationsångest. Ovisshet. Rädsla. Skräck. Oro. På något sätt av förklarliga skäl kom det som en blixt från ovan när det var förskolestart. Det kändes så starkt så svårt så jobbigt. Separationen var som att hur det var då allt kom upp tårarna brände och när det inte blev som jag ville vid en lämning jag var förkrossad. Tom. Skakade av gråt, allt brast -den känslan av att ha koll på ex framförallt W:s andningssvårigheter lämnades över. Tecken på detta skulle lämnas över det som inte var längesen han hade rs och hade syrgas..det blev så svårt så jobbigt. När man är stark länge länge kommer nedgångar. Helt naturligt. Frustration, ingen kan tänka sig in i hur det var då. Den ensamheten kring känslorna.

Jag kommer vara den mamma som ger mina barn det dom vill ha. Jag sa så många ggr till er där ni låg i kuvöserna när man höll en hand över er; att "klarar ni detta ska jag ge er allt ni vill ha- ni ska få allt ni vill ha".

Jag är stolt över att vara en hönsnamma×100. När jag hör att jag Är Det, det tar jag som en komplimang, det är just det jag är och vill vara. Ni ska få det ni vill ha så långt det är möjligt. kan vara provocerande men efter att gått igenom en sådan resa som oss och så många andra har man fått en annan insikt i livet, när allt ställs till sin yttersta yttersta spets.

Life is a miracle ta hand om era nära och kära, lev, njut av livet och ta inget för givet.

B- uppsatsen i Pedagogik B,  är i startfasen och vad jag ska skriva om känns redan klart.  Det känns självklart i att välja ett ämne så berört och berör dagligen, intresserar och inspirerar. Emotionellt ämne i en undran kring hur går det sedan när det är dags för barnen att socialiseras in i en verklighet. Ger den verkligheten förutsättningar för utveckling och lärande utifrån det extrempremarura barnets behov förutsättningar och rättigheter?

I att nämna barn i "Behov av särskildt stöd" skulle istället det uttalandet vändas och ändras till "Barn i behov av särskilda rättigheter". Vilka rättigheter ger förskola och skola dessa ba Detta med utgångspunkt utifrån deras individuella behov, utveckling och ärande. Hur sker lärandet i förskol/skola för de extremt för tidigt födda barnen? FFins det något som lärare i förskola/skola bör tänka extra kring för att främja det för tidigt födda barnet i dess utveckling och lärande? Det kommer bli

spännande bitar att tänka kring och om i denna kursen. 

Kommer med ytterligare tankar snart.  Godnatt och ta hand om er. Varma vinterhälsningar//Jennie