Traumatiska händelser avlöst varandra trauma på trauma det är lite så livet fungerat de senaste 11,5 åren. I förra veckan fick ena sonen hjärnskakning och i samma veva min ena bror hamnade på sjukhus när han tuppade av. Oro oro det är lite melodin i min redan vana hjärna att leva så. Ibland funderar jag på hur det skulle vara att vara en vanlig familj utan massa trauma hela tiden efter varandra. Den föräldern måste ju känna sig fri som en fågel att kunna slippa gå med en oro i magen och ständigt på sin vakt som man är i denna familj och som är ett normalläge. För att inte grotta ner mig i negativitet så ska jag försöker vända det till positivt istället men hur. Jo jag har erfarenhet av att ta snabba beslut och agera snabbt tänka snabbt ringa 112 göra HLR med mera.
Jag har mycket sjukhuskunskaper och att ifrågasätta tänka kritiskt inte lita på vad alla säger utan gå på min känsla. Har även god specialpedagogisk erfarenhet i och med detta samt mycket pedagogik i min utbildning Pedagogik A Pedagogik B och mycket andra kurser där jag läst pedagogik. Jag tror att min utbildning inom barnomsorgen är en styrka och tvärtom att mitt liv med mina barn ger erfarenhet till yrket. Jag analyserar allt dvs alla tecken på att mina barn verkligen mår bra eller mår de inte bra så är jag bra på att ta reda på varför själv eller att uppsöka sjukvården. Jag är bra på att rodda vara som en samordnare kring olika besök på sjukhus habilitering beställa läkemedel skriva göra listor. Ibland blir det bara för mycket att bära så jag kvävs lite men då behöver jag bara andas lite och stanna upp sen kämpa vidare med allt. Kanske att man har lite mer krav från omvärlden att man själv är pedagog så då höjs kraven från omvärlden. Just nu är jag i mammarollen det är rollen som att bara vara jag Jennie som jag saknar. Jag försöker samla kraft för mig själv eller hitta saker och situationer som samlar kraft. Det är inte lätt ibland prematurmamma npf mamma och även att göra saker för mig själv behöver jag jobba med. Då det sker traumatiska grejer så blir det lite som bakslag jag blir mer än mamma jag blir den där superdupermamman som knappt sover om nätterna grubblar funderar googlar oroar mig och ibland helt i onödan. Det är nog ett vanligt fenomen men med den ryggsäck av traumatiska grejer så känns det som att jag måste packa ur packa om och tömma min ryggsäck ibland för att orka bära den. Någon som får mig att stuva om i ryggsäcken när den känns tung är min mamma och även pappa de får mig alltid att tänka positivt tänka på ett lättare sätt tänka om och tänka nytt. De får mig alltid att släppa ryggsäcken och tänka till. Jag är den som alltid vill ha kontroll tänk om jag släppte lite på den där sidan ibland och bara gav mig ut för att ha kul släppa alla krav då skulle känslan av inte bara ha mammarollen ge sig till känna utan även att jag är människa oxå att jag är jag och att jag även är dotter storasyster barnbarn med mera. Jag älskar att vara mamma det är det att jag oxå har andra roller som oxå behövs lyftas fram göras synliga för mig själv.

Slutklämmen är att
Alla erfarenheter kan ge styrka på olika sätt det gäller bara att sätta ord på dem. Trots att man i stundens hetta känner negativa jobbiga känslor så kommer även dessa att kunna sättas i ett ljusare sammanhang när man får lite perspektiv och lite tid har gått.
Ryggsäcken måste plockas ur och packas om ibland och ta hjälp av de som ger verktygen för att hjälpa dig och även du själv såklart som är den viktigaste nyckeln till detta.
Alla har olika roller synliggör dem låt alla rollerna få komma fram.
Ge dig själv tid att samla kraft på ditt sätt hur det nu kan vara.

Jag vet själv att det låter så fint och jag vet att teori och praktik krockar ibland men strävan är ju att vara så bra mamma som möjligt det är den viktigaste rollen dock finns det ett DU där en människa som bara behöver ta hand om sig själv lite mer för att kunna vara den bästa versionen av sig själv. Det är visionen målet önskan att få en så bra balans som möjligt. Om man själv mår bra då finns de bästa förutsättningarna och tvärtom då blir det svårare. Det var lite tankar såhär denna onsdag.

Må väl/

JH

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick jag en sån lycklig känsla inombords när jag hämtade mina killar att de snart är 12 år de som har legat och fått plats i en handflata vardera. Det är otroligt. Man förstår inte vilken enorm tacksamhet. En vanlig förälder känner tacksamhet ...

Tänker att nya året nu ska jag inte fokusera på att oroa mig för saker innan de händer. Jag är expert på att annars oroa mig månader veckor dagar innan något sedan när väl dagen är här så har jag oftast oroat mig helt i onödan. Helt meningslöst. Ibla...

Min bok finns nu på flertalet bibliotek. Det är inte bara att ge ut en bok man ska marknadsföra den också. Det är en lycka i sig att se hur ens egna innersta berättelse kommer ut bland andra som ska läsa och ta del av ens personliga tankar. Lite ...

Det var dags igen sist var i februari nu var det september. Jag hade hoppats att det skulle dröja men nu var dagen här igen. Det är fler en 1 gång jag hamnat i traumatiska upplevelser säkert närmare 40-50 gånger och då riktigt skrämmande nära död...

Hör hur de andas tryggt mina finaste killar jag behöver inte räkna andetag eller lägga örat mot deras bröst för att höra om/att de andas. Jag behöver inte vara orolig. Förrut då vaknade jag mitt i natten och kollade så att de andades, var ständigt på...