Tänker mycket mest på sådant som varit, sådant som upplevts och sådant som jag oroar mig för skulle kunna hända men som inte hänt...
Tänker så det snurrar i huvudet..
Tänker om..
Tänker på..
Tänker ifall...
Tänker, om inte...
Tänker katastrof tankar..
Tänker för mycket..
Tänker på scenarion jag upplevt som varit traumatiska..
Tänker på min sårbarhet..
Tänker i min ensamhet..
Tänker högt...
Tänker tyst..
Tänker att jag inte orkar ibland..
Tänker så att hjärtat slår dubbelslag och jag nästan hyperventilerar...
Tänker så att jag känner panikångest..
Tänker så att hjärnan går på högvarv dag som natt..
Tänk om jag kunde sluta tänka så mycket och bara vara istället..
Tänk om jag kunde få låta min hjärna vila ibland utav alla tankar, i bland helt onödiga tidskrävande orealistiska tankar..
Tror att jag tänker så mycket pga allt traumatiskt man upplevt jag är på helspänn från 0-100 på stress skalan ett dunkande hjärta som sätter fart direkt.. Befarar det värsta katastroftänket.. Inte så konstigt att jag tänker mycket alldeles för mycket efter allt man varit med om.. Tänk om jag för en sekund kunde släppa några av tankarna och bara andas, andas frihet andas ut, andas in, andas lugnt.. För hur underligt är det egentligen att tankarna sätter igång så mycket i mig i kroppen hjärtat slår fort och hårt, yrseln kommer, magkramper, hugg i bröstet, och jag förbereder mig på det värsta. En försvarsmekanism jag byggt upp genom åren den sitter inbyggd där sedan födseln av mina barn.. Då befarade man det värsta allt kunde vända på några sekunder från bra stunder till återupplivnings stunder, kris och panik. Kaos och rädsla. Skräck och traumatik. Hjärtat slog volter. Mycket magont. Efteråt lättnad glädje trötthet utmattning tacksamhet.. Allt sitter i kroppen gäller att hantera organisera diskutera kommunisera och framförallt lyssna på kroppen slappna av.. Stela muskler eksem magproblem yrsel.. Livet är till för att njutas av glädjas åt i både med och motgångar lära sig nytt, lära sig av sina erfarenheter. Andas lugnt och fint.
Behöver bli bättre på att stanna upp då och då i ekorrhjulet och reflektera mera, lyssna in, lyssna på sig själv och kroppens signaler.

Godnatt/J.H