Snart december och jul.
Vara ute i tid med julklappar det är ett mål. Många mål och framförallt "göranden" och känslan av att jämt ligga efter...
Jakten på att hinna med...
Strävan...
Prestationskrav..
Tid...
Hemma. Vilar. Mycket på sistone kroppen sagt ifrån. Bäst att stanna upp. Andas. Därefter ta nya tag. Stanna upp i en kropp som är på högvarv dag som natt inte helt lätt men nödvändigt. Det viktigaste av allt är hälsan. Utan en bra hälsa kämpigt. Livet fungerar inte när kraven är för stora. ouppnåeliga.. Man är ju bara människa. Dygnet har inte fler än 24h. Och i dessa tider börja summera reflektera m.m Hinner det, nu när jag är hemma några dagar. Behöver verkligen.
Andas. Varva ner. Prioritera. Omprioritera. Omvärdera. Stanna upp i allt. Vart leder det, mot väggen.. In i väggen. Den berömda väggen. Eller in i dimman. Man blir förvirrad, tappar verklighetsuppfattning. Hjärnan stängs av. Kroppen berättar att det är fel, den mår inte bra... Jag ser flera tecken på obalans. Hjärtklappning yrsel kognitiva problem ljud och ljuskänslig. Hjärnan klarar inte av att ta in vanliga intryck som tidigare. Måste tänka hela tiden. Hur gör jag. Skriva lappar för att minnas. Kvinnligt fenomen, press, prestationskrav, stress, ett virrvarr av tankar som håller min hjärna igång dag som natt. Trötthet som inte går över.
Trycka på "paus".. Det har jag gjort nu. Paus i att hinna hämta sin själ som försvunnit på vägen när jag jagat tiden och kollat efter andra saker. Full fart så att själen försvunnit. "Dags att stanna upp så att själen kommer ifatt"..