Tänker på då när jag satt vid kuvöserna hjälplös maktlös livrädd rädsla skräck ont i magen magkatarr sönderriven lindad arm med eksem hjärtklappning sömnstörningar gick ner i vikt.
Tittade ut och ner mot plåttaket. Tänkte att.. hoppar ut om det tar slut.. Tänkte att det inte var så långt ner till plåttaket, jag skulle typ bara bryta något ben.. Jag tänkte att jag gör vad som helst bad böner tänkte att och sa till killarna att de skulle få allt om de klarade att kämpa.. tänkte att jag skulle gå till kyrkan varje dag och bli troende om de klarade att hålla fast vid sina små liv mina underbara små prinsar..
Jag är troende, troende på ett högre väsen, skyddsänglar. Varje dag en kamp med upp och nedgångar berg och dalar stormvindar men med en ständig TRO ett ständigt HOPP.
Tänker tillbaka lite då och då, hur orkade vi med pressen och stressen rädslan oron och ovissheten. Svaret är lätt enkelt och självklart, man gör ALLT FÖR SINA Barn! Hoppet är det sista som överger en.

Vinterhälsningar /J. H

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick jag en sån lycklig känsla inombords när jag hämtade mina killar att de snart är 12 år de som har legat och fått plats i en handflata vardera. Det är otroligt. Man förstår inte vilken enorm tacksamhet. En vanlig förälder känner tacksamhet ...

Tänker att nya året nu ska jag inte fokusera på att oroa mig för saker innan de händer. Jag är expert på att annars oroa mig månader veckor dagar innan något sedan när väl dagen är här så har jag oftast oroat mig helt i onödan. Helt meningslöst. Ibla...

Min bok finns nu på flertalet bibliotek. Det är inte bara att ge ut en bok man ska marknadsföra den också. Det är en lycka i sig att se hur ens egna innersta berättelse kommer ut bland andra som ska läsa och ta del av ens personliga tankar. Lite ...

Traumatiska händelser avlöst varandra trauma på trauma det är lite så livet fungerat de senaste 11,5 åren. I förra veckan fick ena sonen hjärnskakning och i samma veva min ena bror hamnade på sjukhus när han tuppade av. Oro oro det är lite melodin i ...

Det var dags igen sist var i februari nu var det september. Jag hade hoppats att det skulle dröja men nu var dagen här igen. Det är fler en 1 gång jag hamnat i traumatiska upplevelser säkert närmare 40-50 gånger och då riktigt skrämmande nära död...