Tittar igenom en bok "Våga älska" av Tina Wiman. Väcker massa tankar och känslor och ger inspiration till att skriva i min egen bok om våra barn. Bläddrar igenom lite snabbt. Kommer till rubriken: "separationsångest". Det var som att slå huvudet på spiken. Det var så det var, en enorm separationsångest. Ovisshet. Rädsla. Skräck. Oro. På något sätt av förklarliga skäl kom det som en blixt från ovan när det var förskolestart. Det kändes så starkt så svårt så jobbigt. Separationen var som att hur det var då allt kom upp tårarna brände och när det inte blev som jag ville vid en lämning jag var förkrossad. Tom. Skakade av gråt, allt brast -den känslan av att ha koll på ex framförallt W:s andningssvårigheter lämnades över. Tecken på detta skulle lämnas över det som inte var längesen han hade rs och hade syrgas..det blev så svårt så jobbigt. När man är stark länge länge kommer nedgångar. Helt naturligt. Frustration, ingen kan tänka sig in i hur det var då. Den ensamheten kring känslorna.

Jag kommer vara den mamma som ger mina barn det dom vill ha. Jag sa så många ggr till er där ni låg i kuvöserna när man höll en hand över er; att "klarar ni detta ska jag ge er allt ni vill ha- ni ska få allt ni vill ha".

Jag är stolt över att vara en hönsnamma×100. När jag hör att jag Är Det, det tar jag som en komplimang, det är just det jag är och vill vara. Ni ska få det ni vill ha så långt det är möjligt. kan vara provocerande men efter att gått igenom en sådan resa som oss och så många andra har man fått en annan insikt i livet, när allt ställs till sin yttersta yttersta spets.

Life is a miracle ta hand om era nära och kära, lev, njut av livet och ta inget för givet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick jag en sån lycklig känsla inombords när jag hämtade mina killar att de snart är 12 år de som har legat och fått plats i en handflata vardera. Det är otroligt. Man förstår inte vilken enorm tacksamhet. En vanlig förälder känner tacksamhet ...

Tänker att nya året nu ska jag inte fokusera på att oroa mig för saker innan de händer. Jag är expert på att annars oroa mig månader veckor dagar innan något sedan när väl dagen är här så har jag oftast oroat mig helt i onödan. Helt meningslöst. Ibla...

Min bok finns nu på flertalet bibliotek. Det är inte bara att ge ut en bok man ska marknadsföra den också. Det är en lycka i sig att se hur ens egna innersta berättelse kommer ut bland andra som ska läsa och ta del av ens personliga tankar. Lite ...

Traumatiska händelser avlöst varandra trauma på trauma det är lite så livet fungerat de senaste 11,5 åren. I förra veckan fick ena sonen hjärnskakning och i samma veva min ena bror hamnade på sjukhus när han tuppade av. Oro oro det är lite melodin i ...

Det var dags igen sist var i februari nu var det september. Jag hade hoppats att det skulle dröja men nu var dagen här igen. Det är fler en 1 gång jag hamnat i traumatiska upplevelser säkert närmare 40-50 gånger och då riktigt skrämmande nära död...