Snart ledighet. Bara 3 dagar kvar. En tid för återhämtning på alla sätt. Det börjar närma sig 3års dagen känslor från öst till väst och från norr till söder. Samla ihop "resan" för varje år. Senaste året har varit mycket med det mesta. Att hinna reflektera har inte varit överst på listan därför kommer en tid framöver med förhoppning om att kunna samla ihop plocka ur och plocka ihop bitar och delar av sådant som hänt det gångna året. Ett år där olika saker löst av varandra med en frustration i en nedåtgående negativ spiralväggenet som kan jämföras med hur det har varit tidigare. Nu en annan fas som har genomsyrats med sjukdomar, operation och sjukskrivningar och vård av barn. 3-4 dagar
mellan vabben andningsproblem rs inläggning på ks m.m Och mitt i samt en pressad situation på L o W förskola samt min egen arbetsplats. Från alla håll och kanter olika saker. Fysiska o psykiska tecken ångest frustration hjärtklappning stickningar och känslan av att inte få luft inte kunna andas när det alltid varit något från något håll. Negativ inre stress och att andas och se varningssignalerna men att komma till en punkt där man måste välja ; stanna upp el in i väggen. Ett vägskäl. Tappa fotfästet. Lite där och lite där. Nu en vecka där jag kände att allt flöt på glad och en flowkänsla solen sken och det kändes lättare. Kanske för att vi snart är lediga. Min känsla har varit, kommer jag klara resten av veckorna innan jag formligen går in i "väggen". Nu har jag bara tre dagar kvar och jag vet att jag hann dra i nödbromsen lagom till sol och ledighet. Stress till bristningsgräns och en känsla av att inte få luft inte kunna andas. Denna ledigheten är så välkommen och att börja studera i höst m tj.l känns som det bästa beslutet. Kommer kunna samla alla känslor hinna reflektera och ta hand om mina barn och ta hand om mig själv. Att stressgränsen har sänkts markant är uppenbart vare sig det är ptsd el inte. Ser fram emot att få ta det lugnt framöver. Andas. Bara vara och få vara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag fick jag en sån lycklig känsla inombords när jag hämtade mina killar att de snart är 12 år de som har legat och fått plats i en handflata vardera. Det är otroligt. Man förstår inte vilken enorm tacksamhet. En vanlig förälder känner tacksamhet ...

Tänker att nya året nu ska jag inte fokusera på att oroa mig för saker innan de händer. Jag är expert på att annars oroa mig månader veckor dagar innan något sedan när väl dagen är här så har jag oftast oroat mig helt i onödan. Helt meningslöst. Ibla...

Min bok finns nu på flertalet bibliotek. Det är inte bara att ge ut en bok man ska marknadsföra den också. Det är en lycka i sig att se hur ens egna innersta berättelse kommer ut bland andra som ska läsa och ta del av ens personliga tankar. Lite ...

Traumatiska händelser avlöst varandra trauma på trauma det är lite så livet fungerat de senaste 11,5 åren. I förra veckan fick ena sonen hjärnskakning och i samma veva min ena bror hamnade på sjukhus när han tuppade av. Oro oro det är lite melodin i ...

Det var dags igen sist var i februari nu var det september. Jag hade hoppats att det skulle dröja men nu var dagen här igen. Det är fler en 1 gång jag hamnat i traumatiska upplevelser säkert närmare 40-50 gånger och då riktigt skrämmande nära död...